Datum: 2024-12-20
Idag började äventyret mot Machu Picchu. Vi blev upphämtade 03.50 så det blev bara 4 timmars sömn. Mitt hostel hade fixat take away frukost (crêpes).
När vi hade hämtat upp alla i gruppen så gungade det till rejält, då ser jag hur ena hjulet rullar iväg och det ser så roligt ut att det bara rullar iväg från minibussen. Då har de missat att skruva åt alla skruvar på däcken. Så de tar en skruv från varje däck eftersom vi har tappat skruvarna från däcket som trillade av. Men sedan bestämmer de sig för att byta buss så det kändes bra 😅 men vi är nu 1 timme sena så vi får se hur det påverkar dagen.
Bilfärden mot där vandringen skulle börja var väldigt läskig då det var ringlande vägar på hög höjd med struprätta fall och vissa delar var leriga så trodde nästan vi skulle fastna.
Guiden inleder turen med att vi kallar oss för familjen dessa dagar. Vi skulle komma på ett team namn och då blev det “wondering tiers” som vi inleder varje vandring med eller eventuellt avslutar med också.
Vi började med att vandra uppför en ganska brant backe och när vi väl kommit upp så tänkte jag, hur ska jag klara detta. Sedan blev det lite mer plant och vi såg några lamor/alpacka samt hästar på vägen.
Denna dagen har varit en tuff utmaning för mig. Vi har vandrat ganska långt, kanske 2-3 timmar och sen kommer vi fram till dit vi ska sova. Då käkar vi lunch sedan ska vi vandra upp för en ganska brant backe och det är så fruktansvärt jobbigt. Denna backen lutar väldigt högt uppåt i ca 1.8 km (ungefär som Hammarbybacken)
Vi befinner oss nu på en höjd som är 3800 meter över havet och vi ska upp till 4200 meter. Jag får stanna var 10e sekund för det är så tufft då jag har svårt att andas i den tunna luften och jag har väldigt ont i huvudet vilket är vanligt när man befinner sig på en så hög höjd när man inte är van. Till slut kommer vi fram till den finaste platsen, med glaciärer och blått vatten. En sjö som heter Humantay lake. Det var så vackert och vår grupp var nästan ensamma där.
När jag fick reda på i efterhand att det bara var 1.8 km vi vandrat upp och att vi imorgon ska vandra 7 km uppåt höll jag på att börja gråta. Jag vill så gärna klara denna turen men jag vet inte om min kropp tillåter det. Jag var helt förstörd idag och det gör redan ont i kroppen. Men nu är klockan 20.00 och jag ska sova för imorgon ska vi upp 04.30. Såhär bor vi inatt, ganska mysigt men sjukt kallt.
