Datum: 2024-12-21
Natten från dag 1 till dag 2 var väldigt kall, jag tror det var runt 8 minusgrader. Som tur var hade vi en väldigt varm sovsäck. Innan jag skulle somna hade jag svårt med andningen i och med den höga höjden och hjärtat slog väldigt snabbt. Det började åska och jag blev väldigt rädd. Tänk er att man heller inte kan skriva eller ringa till någon man känner för det finns ingen täckning, jag tänkte “jag har bara mig själv nu och måste bara ta mig igenom det”.
Nu ska jag berätta om vandringen dag 2. Idag kan ha varit den mest utmanade dagen i mitt liv. Vi har vandrat i 11 timmar och 4 av de timmarna var rakt uppåt från 3800 meter till 4600 meter, dvs den högsta punkten jag någonsin varit på. Jag var så andfådd och kunde knappt andas pga den tunna luften, jag började gråta några gånger under turen för det var så himla tufft. Freddy som är vår guide var så förstående och peppade mig hela vägen.
Tillslut kom vi upp till den högsta punkten och det var en sån otroligt härlig känsla som är obeskrivlig. Sen skulle vi ta oss ner och det var väldigt brant och stenigt men det var en väldigt häftig rutt då vi började bland bergen för att sedan vandra in i djungeln.
Sedan började vandringen neråt och det var väldigt mycket stenar så det tog ett tag. Sedan vandrade vi igenom fina gröna häftiga miljöer.
Tillslut kom vi fram till vårt boende och det var helt otroligt fina glaskupor med en fantastisk utsikt över bergen och djungeln. Äntligen fick vi även egen toa och dusch och ganska varmt vatten vilket var härligt efter två dagar tuffa vandringar utan dusch. Mina fötter gör lite ont annars känns faktiskt kroppen väldigt bra så jag är glad för det.
På kvällen började jag skaka jätte mycket så var orolig att det hänt något med kroppen på grund av höjden. Skakade i typ 4 timmar och hjärtat slog jätte snabbt men sen knackade jag på hos en av tjejerna och fick sova där så det var tryggt och då kunde jag somna tillslut.
Det ser magiskt ut Natalie. Så inspirerande.
Det var verkligen magiskt! Och utmanande 😅